De små sakerna i vardagen

Jag har flera trevliga män på FB som skickar åt mig meddelanden alltid då och då. Sådana som reagerar på mina dagliga ”händelser” och de få inläggen som jag ibland gör.

Men en är alldeles speciell, en pärla i ett hav av småsten. Han vet inte att min mor dött (har inte sagt om det på FB ännu). Men ändå skickar han små meddelanden och emoji hjärtan. Dessa små (kanske obetydliga?) meddelanden är så viktiga för mig. Känns så mysigt med en person som finns där och är snäll fram för allt. Han är som jag en inbiten singel och kanske nästan 20 äldre än mig ?! Men så fin som människa. Dessutom är han alltid där och småflörtar tillbaka om jag skickar en lite naughty GIF till honom. Helt enkelt en rejäl karl.

Jag har nog visst skrivit om honom tidigare, men han är helt enkelt en fantastisk karl.

Enligt honom så skall vi ännu i framtiden dela en flaska rött. Ja, jag ser mycket fram emot det. Får se ifall ödet låter våra vägar mötas. Ödet, hon styr ju allting och har man tur då är hon nådig.

Annonser

Den dagen som aldrig borde kommit kom tillsist

Fast man förbereder sig och intalar sig ofta att att ingen lever för evigt, ändå är det oerhört svårt att inse att ens förälder kan dö.

Jag har ju varit med om detta tidgare när min far dog 1999. Det var en oerhört chock då han inte varit sjuk före utan bara dog helt enkelt.

Men att förlora sin andra förälder eller ja sin sista i livet varande förälder, det finns inte ord att beskriva känslan. En tomhet. Jag var dessutom oerhört nära vän med min mor.

Vi var som Thelma och Louise och hittade alltid på jäkelskap. Jag var hennes stöd när hon behövde det och hon fanns alltid där när jag behövde henne. ALLTID ! Efter skillsmässan tog hon aldrig en ny man. -Din far räckte gott och väl för mig sa hon alltid, ifall jag frågade henne om hon inte ville ha en ny karl.

Tror det var för att hon inte ”tog en ny man” som gjorde att vi blev mera som helgalna systrar än som mor och dotter. Fast vi alltid inte hade det så kul, ändå såg min mor alltid saker och ting på den ljusa sidan. Hon är orsaken till att jag är så balanserad och lugn. (med det livet som jag haft tidigare i åtanke då är detta näst intill ett mirakel).

Sen hände det att hon blev sjuk, så oerhört sjuk att det inte fanns något att göra. Min mor hade dolt sin sjukdom så väl att när det äntligen började synas utåt att allt inte var ok med henne då fanns det inget att göra mera. Bromsmedicinerna hjälpte inte mera. Jag klarade inte av att bli hennes egenvårdare då vi hade en vikt skillnad på nästan 30 kg och min mor blev kraftigt aggressiv både av sjukdomen och medicinen.

Svårt var det att låta henne flytta till ett servicehem, att TA det beslutet och måste tvinga sin mor bort från vårt hem. Ännu svårare var det att besöka henne där på det obehagliga stället. Att måste Se på hur hon förföll och förföll till någon för mig okänd person.

Blev nog mest lättad när jag fick samtalet om att min mor somnat in lugnt och stilla en tidig morgon denna Juli månad. Nu är hon med alla de personer som hon hållit kär: pappa, hennes föräldrar, hennes bror och hennes favorit kusin som gick bort 2015. ❤️ Nu behöver hon inte lida mera och får ro och lugn.

Jag igen ska försöka få ihop en begravning. Sitter faktisk nu och skriver detta på Malms begravningsplats på en bänk brevid släktgraven (mormors släkt) och försöker förstå att min mors aska skall i en snar framtid läggas ned i den graven.

Släktgraven sedd från baksidan.

Be careful what you wish for

Morrissey annullerar både UK och Europa turné datumen för Juli månad och jag är döglad just nu. Även fast jag hade biljetter till två av konserterna och med tillhörande hotell och flygrese bokningar som nu behöver avbokas.

Ändå är jag alldeles ifrån mig av lycka. Can you guess why ?

Gissar du rätt vinner du ett glas rött på valfri bar i Helsingfors med mig som sällskap 😂😂

DUBLIN

Om än för bara 3 dagar !

Mitt letargiska jag fick äntligen igår natt ändan ur och beställde flygbiljett och B&B boende i den Iriska huvudstaden nästa månad.

Känns smått nervöst eftersom jag sist besökte Dublin 1998. 😊 Då hade jag en väninna med mig, till skillnad från nu när jag reser ensam.

Egentligen skulle jag inte behövt boka ett boende då flera av mina Irlänska FB vänner har erbjudit mig att sova över hos dem. Men till saken hör att jag inte riktigt skulle vilja bo hos någon av dem. Är ju som sagt en hemskt jobbig anti-morgonmänniska. Eller sen sover jag inget på natten och tar en lång lur mitt på dagen istället… Ingen drömgäst precis 😆

Orsaken till mitt korta besök till Dublin ? Japp, you guessed it. En konsert. ☺️